Potterism (1920) av Rose Macaulay

Rose Macaulay har figurerat på min blogg tidigare; jag läste Told by an Idiot (1923) i våras och gillade den bitvis bitska satirikern i Macaulay. Nu läste jag Potterism i hopp om att få mer av samma vara, men faktum är att denna tidigare skrivna roman faktiskt toppar den som jag läst förut.

Tvillingarna Jane och Johnny Potter växer upp i en tid som jäser av samhällsförändringar och nytänkande. Runt dem finns ett galleri av intressanta vänner, bland andra den självföraktande skribenten Gideon, den ensamstående kemisten Katherine och den tvivlande prästen Juke, men de övriga i familjen Potter figurerar nog ändå starkast i romanen. Familjefadern äger en nyhetspress som tvillingarna och deras vänner avskyr för dess publikfrieri, sensationslystnad och ständiga kamp för att sälja lösnummer. Modern skriver populärlitteratur, något som också föraktas av Jane och Johnny av ungefär samma anledningar som de ogillar faderns tidningar. Storasyster Claire framstår som en godhjärtad fast korkad ung kvinna, vars främsta mål i livet är att bli gift med mannen hon älskar. Den mannen råkar dock bli kär i Jane, som efter många om och men beslutar sig för att gifta sig med honom. Detta leder till historiens dramatiska höjdpunkt (som jag inte tänker avslöja eftersom jag verkligen tycker att ni ska läsa den själva).

Bokens stora behållning för mig (förutom de charmerande personligheterna som Macaulay skriver så bra) är de diskussioner som förs om kvinnans frihet utom och inom äktenskap och skillnaderna mellan moderskap och faderskap. Det smärtar mig att tänka på att dagens kvinnor ofta finner sig i samma problemställningar som presenteras av Macaulay: Varför kan inte fadern ta lika stort ansvar för det gemensamma barnet som modern? Varför måste det alltid vara modern som får ta ett steg tillbaka i karriärslivet? Varför antas det att kvinnor är bättre på att ta hand om små barn än män?

Jag vill vara väldigt tydlig med att uttrycka min uppskattning över att saker och ting har gått åt rätt håll i den delen av världen där jag lever, men faktum är att vissa attityder och förutfattade meningar lever kvar trots att politiska reformer under de senaste 100 åren har inneburit stora ekonomiska och praktiska framsteg i jämställdhetsarbetet. Och sen får man inte heller glömma att det finns stora delar av vår värld i vilka det fortfarande skulle anses befängt att låta män sköta om sina egna (eller andras) barn.

Annonser

Om Sanna

Halvfartsdoktorand i engelsk litteratur vid University of Westminster sedan 2012. Bokmal. Stugsittare. Matvrak. Sekreterare på kontorstid.
Det här inlägget postades i Brittisk litteratur, Modernism, Romaner och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Potterism (1920) av Rose Macaulay

  1. Ingrid skriver:

    Jag är intresserad av Rose Macauley- känner att jag nog måste läsa hennes ”The Towers of Trebizond” som jag har på ”väntehyllan”- nu har du skrivit så lockande om ”Potterism” att det nog blir mera… Min önskelista blir allt längre… men det är bara bra!

    • Sanna skriver:

      Jag har inte läst The Towers of Trebizond, men jag kommer nog dit förr eller senare 🙂 Jag läst tre Macaulay hittills och jag blir bara mer och mer förtjust! Keeping up Appearances från 1928 väntar i hyllan och jag har just läst Dangerous Ages (1921) som jag snart ska skriva om. Jag har verkligen fastnat för hennes svala, ironiska stil.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s