Qin, eller 古琴

Sinologen Cecilia Lindqvist kom ut med en bok om ett kinesiskt stränginstrument, qin (古琴), för några år sedan.

Jag har själv haft mycket glädje av boken, men i det här inlägget är det inte just den som jag vill tipsa om, utan musiken som en qin kan producera. Den är väldigt meditativ och lugnande, men väldigt mycket trevligare att lyssna till än panflöjter eller valsång.

I klippet spelar mästaren Li Xiangting (李祥霆) stycket Liu Shui (流水), vilket betyder ungefär ”flödande vatten”.

Annonser

Om Sanna

Halvfartsdoktorand i engelsk litteratur vid University of Westminster sedan 2012. Bokmal. Stugsittare. Matvrak. Sekreterare på kontorstid.
Det här inlägget postades i Kina, Musik, Religionshistoria och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s