Nytt stycke

Nu lämnar jag Virginia Woolf därhän ett slag och börjar istället skriva uppsatskapitlet om Ryder (1928) av Djuna Barnes. Jag har nog aldrig sett någon med spetsigare profil.

Läste just att detta foto, taget av Berenice Abbott, inte var särskilt omtyckt av Barnes själv; historien förtäljer inte varför. Det är en av de bilder på henne som jag föredrar.

Barnes är en svårfångad typ, liksom hennes texter. Hon växte upp på den nordamerikanska landsbygden i staten New York. Hennes egen familjs historia speglas i romanen Ryder: hon hade en dominerande farmor som bestämde över hela familjen men som också försörjde den, en ansvarslös och promiskuös far som bestämde sig för att utöva polygami, och en maktlös men indignant mor. Föräldrarna skilde sig när Barnes var 20 år gammal och då flyttade hon tillsammans med sin mor till storstaden New York, där hon skulle komma att blomstra som reporter och skribent.

Djuna Barnes är varken lätt eller särskilt njutbar att läsa, men man får definitivt något ut av texterna. Det är inte alltid lätt att säga vad, men det är trots allt det jag ska försöka mig på under de nästkommande veckorna…

Annonser

Om Sanna

Halvfartsdoktorand i engelsk litteratur vid University of Westminster sedan 2012. Bokmal. Stugsittare. Matvrak. Sekreterare på kontorstid.
Det här inlägget postades i Författare, Masteruppsats, Nordamerikansk litteratur och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s