My Ántonia (1918) av Willa Cather

Oerhört många teman behandlas i Willa Cathers roman My Ántonia: genus, klass, invandring, rasism, språk och kommunikation, kärlek, stad vs. landsbygd, utbildning, människan och naturen, etc etc. Trots dess ringa sidantal (drygt 170) är detta en bok med stort omfång. Självbiografiska inslag syns lite här och var; Willa Cather flyttade till Nebraska från Virginia som nioåring liksom historiens berättare Jim Burden. Prärielandskapet med sina vidsträckta majsfält och vilda natur präglar stämningen och karaktärerna betydligt och det märks att miljöbeskrivningarna kommer från någons barndomsminnen; man förnimmer den där känslan av magi och fantasi som man har som liten.

I My Ántonia finner man många kvinnor, särskilt unga flickor, som är eller vill vara ”som män”. Ántonia, kommen till USA från Böhmen med sin familj, själv gör sitt allra yttersta för att vara en lika stark lantarbetare som sin storebror och menar själv att hon trivs som bäst ute på prärien med sina brukshästar. De äldre kvinnorna runt henne förfäras av att hennes hy blir solbränd och att hon får synbara muskler: det är inget beteende som passar en dam, inte ens en bondhustru! Samtidigt är hon så duktig på språk att hon lär sig engelska nästan med detsamma och hennes sug efter kunskap är så starkt att hon avundas Jims skolgång. Ántonia är som prärien: både kultiverad och förvildad på samma gång. Frances Harling, dotter till en norskättad affärsman, har ett mer polerat yttre än Ántonia men gör även hon anspråk på ”manlighet” då hon arbetar från tidig morgon till sen kväll som sin fars högra hand i hans affärsrörelse. Jim å sin sida framstår som en ytterst känslig och försiktig ung man, mer intresserad av dans och böcker än av slagsmål och skjutvapen. För att vara en hundra år gammal bok som handlar om den amerikanska prärien på 1800-talet får man nog säga att My Ántonia representerar en ganska så revolutionär genussyn. Dessutom så är den ett nöje att läsa!

Annonser

Om Sanna

Halvfartsdoktorand i engelsk litteratur vid University of Westminster sedan 2012. Bokmal. Stugsittare. Matvrak. Sekreterare på kontorstid.
Det här inlägget postades i Nordamerikansk litteratur, Romaner och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till My Ántonia (1918) av Willa Cather

  1. Sara BE skriver:

    Åh, jag älskar Willa Cather! Men just den här boken har jag märkligt nog inte läst, fast det är hennes mest kända. Ska göra något åt det. 🙂

  2. Sara BE skriver:

    Ser fram emot att höra vad du tycker! Jag var mest förtjust i A Lost Lady.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s