The Foxes of Harrow (1946) av Frank Yerby

Frank Yerby var en av sin tids bäst säljande författare och The Foxes of Harrow eller Rävlyan var hans första kommersiella succé, tillika hans förstlingsverk. Boken handlar om Stephen Fox som tagit sig från Irland till Louisiana på sitt kortspelande och som sedan bygger upp en sockerrörsplantage från grunden med sina (och sina slavars) bara händer. Hans diverse kärlekshistorier, familjeliv och vänskapsrelationer står i fokus, medan en allt skarpare uppdelning mellan nord-och sydstaterna i Amerika framträder. Det är en mix av familjekrönika och historisk-romantisk berättelse om ”the antebellum South”, alltså det samhälle som existerade i sydstaterna före inbördeskriget i USA.

Stora delar av boken tar upp de problematiska rasförhållandena från förkrigstiden. Särskilt fundersam blir jag över de människor som är av s.k. blandad ras; quadroons och octoroons som de kallas, d.v.s. människor med en fjärdedel eller en åttondel afroamerikanskt arv. Likadant var det när jag läste Absalom, Absalom! och förvånades över den mittemellan-status som förärades octoroon-kvinnorna i Faulkners roman. Även i Yerbys bok är det fullständigt normativt för en vit överklassman att hålla en dylik kvinna som någon slags andrafru i ett separat hushåll, förutsatt att han är lite smidig med sina visiter dit. Däremot ett förhållande med en helsvart slavkvinna sågs med mindre blida ögon; möjligtvis kunde man ha överseende med några enstaka ”incidenter”, men inget mer.

Det blir alltså tydligare och tydligare för mig, för var bok jag läser i ämnet, att förhållanden mellan slav och ägare, eller mellan svart och vit, inte var så entydigt och lättanalyserat i det tidiga 1800-talets USA som jag tidigare trott. Särskilt svårt blir det om man blandar in genus i det hela: Vilken makt hade egentligen de vita kvinnorna över 1) sina män 2) de svarta män och kvinnor som de ägde? Och hur stod det till med samhällsklasserna; hur hade de fattiga vita (po’ white trash, som det heter i Gone With the Wind) det i jämförelse? De var inga slavägare, ändå tvingades de ut i krig för att beskydda ett samhällssystem som orsakade deras fattigdom i och med att det gjorde dem värdelösa på arbetsmarknaden eftersom det fanns gratis arbetskraft att tillgå.

Säga vad man vill om de litterära kvaliteterna hos Frank Yerby (det finns helt enkelt inte så mycket att säga om dem) men boken får mig åtminstone att fundera i ytterligare nya banor kring slaveriet i 1800-talets Amerika.

Bilden på Frank Yerby kommer ifrån El País Semanal (1983).
Annonser

Om Sanna

Halvfartsdoktorand i engelsk litteratur vid University of Westminster sedan 2012. Bokmal. Stugsittare. Matvrak. Sekreterare på kontorstid.
Det här inlägget postades i Nordamerikansk litteratur, Romaner och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

En kommentar till The Foxes of Harrow (1946) av Frank Yerby

  1. Ping: Hej, hej! Jag är här! Under bokhögen! | Och solen har sin gång

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s