Incidents in the Life of a Slave Girl (1861) av Harriet Jacobs

Harriet Jacobs berättelse om sin livshistoria liknar i mångt och mycket Frederick Douglass: de beskriver samma sorts vidrigheter som begåtts mot slavar runt omkring dem och om den hjärtlöshet som uppvisas av slavägarna. Men där Douglass bekämpar sitt förtryck med kraftfullhet och möter våld med våld, litar Jacobs mer till sin list och uthållighet.

Harriet Jacobs hade en ovanligt bra uppväxt för att vara slav, eftersom hennes föräldrar var omtyckta och väl omhändertagna av sina ägare. Harriet fick som barn lära sig att läsa och skriva av sin vidsynta ägarinna. Dessvärre dog denna dam och testamenterade Harriet till sin lilla systerdotter, vilket innebar att systerdotterns far, Dr. Flint som han kallas i boken, fick makten över Harriet. Han trakasserade henne sexuellt och torterade henne psykiskt under resten av sin livstid. Jacobs skriver mycket mer om detta att aldrig känna sig säker och fri, ens i sitt eget hem bland sina familjemedlemmar, än vad Douglass gör. De mentala påfrestningarna var mycket större för henne än de rent fysiska; hon blev aldrig piskad under sin barndom och fick alltid tillräckligt med mat, men i gengäld förväntades hon ställa upp på de sexuella eskapader som Dr. Flint föreslog för henne. Han hotade med att slå, sälja eller döda hennes barn och andra familjemedlemmar om hon inte gjorde som han ville. Denna press fick Jacobs utstå från tolv års ålder tills hon flydde, tjugoett år gammal.

Bilden av de fria nordstaterna är inte heller lika rosenskimrande i Jacobs som i Douglass. Harriet upplevde stora svårigheter på grund av segregationen och de vitas fördomar, för att inte tala om hur osäker hennes situation blev då man satte lagen Fugitive Slave Act i verket 1850. Den innebar att man i de nordliga staterna uppmanades att jaga bortrymda slavar och återföra dem till sina ägare i södern, mot hittelön.

Återigen förbluffas jag över hur grym mänskligheten kan vara.

 

Annonser

Om Sanna

Halvfartsdoktorand i engelsk litteratur vid University of Westminster sedan 2012. Bokmal. Stugsittare. Matvrak. Sekreterare på kontorstid.
Det här inlägget postades i Nordamerikansk litteratur och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s